Autism bland somaliska barn

Bland somaliska föräldrar bla i Rinkeby finns en oro för att barnen drabbas av autism, i högre grad än normalt. Det förekommer också rykten om att autismen förorsakats av den obligatoriska vaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund.

I januari ställde Jakob Dencker (MP) följande frågor till Lars Joakim Lundquist (M) i Landstingsfullmäktige om alarmerande hög frekvens av autism bland somaliska barn.

1) Vilka förklaringsmodeller (teorier) använder man i Stockholms läns landsting för att förklara den betydligt högre förekomsten av autism bland somaliska barn?
2) Vilket stöd ger Stockholms läns landsting till de autistiska barnen och familjerna?
3) Tänker man se över om det går att vidta åtgärder för att möjliggöra för somaliska familjer och andra att förebygga alltför stor risk för autism?
4) Vilka råd tänker man ge till den somaliska gruppen om hur man ska förhålla sig till att de blivit särskilt drabbade, t ex råd för att förebygga autism?

Lars Joakim Lundquist, som är biträdande sjukvårdslandstingsråd svarade:

1 – Eftersom tillräcklig kunskap saknas kring vad som orsakar autism finns ingen förklaringsmodell som Stockholms läns landsting kan använda. Istället avvaktas fortsatt forskning i ämnet.

Det finns flera teorier om vad som påverkar utvecklingen av autism. De teorier som diskuteras är bl a D-vitaminbrist och genetiska faktorer. Under 2009 har en första kartläggning gjorts gällande förekomst av D-vitaminbrist hos barn och kvinnor av etniskt svenska respektive svensk-somaliskt ursprung. Studien har inkluderat mödrar till barn med diagnosen autism för att se om det finns en indikation om att D-vitaminbrist kan vara mer vanligt bland dem. Nuvarande data kan inte svara på frågan om något samband föreligger mellan vitamin D-brist och autism. Ekonomiskt stöd till studien har givits av SLL:s Folkhälsoanslag.

2 – Genom anslaget har även intensiva insatser kunnat genomföras av BHV-enhet Nord med informations- och diskussionstillfällen med den svensk-somaliska befolkningen i Rinkeby och Tensta avseende rädslan för vaccination med MPR (mässling, påssjuka, röda hund), eftersom de somaliska föräldrarna är rädda för att det orsakar autism. Vid dessa tillfällen har, utöver informationen om att vaccinationen inte ökar risken för autism, även möjliga orsaker till autism diskuterats. Den grupp läkare som forskat kring autism här i Stockholm planerar fortsatt forskning för att försöka komma längre när det gäller förståelsen runt uppkomsten av autism.

I övrigt kan även nämnas att Stockholms läns landsting stödjer forskning om autism bl a genom inrättandet av ett kompetenscentrum kring autism (KIND).

Handikapp & Habilitering (H & H) inom SLSO har ett antal specialenheter som riktar sig till personer med autism. ”Autismcenter för små barn” tar emot alla förskolebarn som fått diagnos autism eller autismspektrumstörning. De tar emot nyremitterade barns föräldrar inom 30 dagar och kan erbjuda föräldraintroduktionskurs senast inom tre veckor efter det första samtalet. När det sedan blir dags för hab-planering och ett mera individuellt upplägg så prioriterar enheten de riktigt små barnen (2-4 år) och har hittills kunnat erbjuda alla som önskar IBT (intensivt beteendeterapeutiskt program). Barn, 5-6 år, får mera riktade individuella insatser kring kommunikation eller socialt samspel, lek, problembeteende osv.

”Autismcenter för barn & ungdomar” tar emot barn och ungdomar 7-17 år som har diagnoserna autism och utvecklingsstörning. Enheten erbjuder gruppinsatser till föräldrar/nätverket samt direkt till barn/ungdomar. Gruppundervisningen ger baskunskaper i autism, utvecklingsstörning samt praktisk vägledning i vardagssituationer. Barn/ungdomar och deras föräldrar som dessutom har behov av individuella insatser får dessa från lokalt habiliteringscenter (Hc). Det finns dessutom en enhet som erbjuder intensivt beteendeterapeutiskt program till förskolebarn och det är Banayn Center. Det är en privat vårdgivare som erbjuder ca 40 förskolebarn intensivträning per år.

Om ungdomarna fyllt 18 år och har autism och utvecklingsstörning får de och deras närstående vända sig till ”Autismcenter för vuxna” (H & H) för att få kunskaper om autism (i grupp och med i huvudsak samma innehåll som det som ges av Autismcenter för barn och ungdomar) och om de vill ha individuella insatser ges de i huvudsak på lokalt Hc.

Kommentar
Så vitt jag kan se fokuserar Lundquist på frågorna ett o två – och på vad som görs för de redan autistiska barnen. Förebyggande åtgärder och riktade insatser för att hjälpa de somaliska föräldrarna lyser med sin frånvaro, liksom råd till dessa!
Frågan har också diskuterats i Dagens Nyheter de senaste dagarna (tex den 11/2) och det förefaller ganska klart att autismen beror på D-vitaminbrist. Även här framgår myndigheternas brister, genom passivitet och ovilja att göra några insatser för att hjälpa och sätta in förebyggande åtgärder. Livsmedelverket planerar tex, inte någon forskning på området, utan anser att det snarare bör göras av mödravården.


Hans Andersson